Noteringar vid och i samband med genomförandet av ett

ESTONIA SYMPOSIUM Tallinn 27 september 2005

 

Symposiet ägde rum i det estniska Nationalbiblioteket inför en publik på 125 – 150 personer.

Anföranden på estniska, svenska och engelska med simultantolkning.

 

 

Inledande hälsningsord av representanter för Estonia-organisationer

Helje Kaskel, ELA, Estonia Litigation Association, organisatör av symposiet

Ülo Veide, EHVM, ML "Estonia" Hukupohjuste Väljaselgitamise Mittetulundusühing

Bertil Calamnius, AgnEf och SEA

 

Handels- och Kommunikationsminister Savisaar

”... förstår att anhöriga förlorar tålamodet med de alltför många politiker som motarbetar.”

Frågan om transport av militär material ombord på Estonia togs upp vid ett regeringssammanträde en och en halv vecka efter katastrofen. Saken diskuterades tidigt även med svenska riksdagsledamöter under ett gemensamt besök på olycksplatsen ombord på Mare Balticum..

 

Anders Björkman

talade om hur en haveriundersökning måste baseras på grundläggande fakta för fartyget och bevisade fakta i olyckan och kommenterade JAIC:s brister och förfalskade data.

 

Gregg Bemis

berättade om detaljer från dykexpeditionen till vraket i augusti 2000, materialforskningsinstitutens undersökning av proverna som skurits loss ur frontskottet.

John Graffman, som handlägger upphandlingen av VINNOVA.s forskningsprojekt, besökte USA och fick möta Forensics Panel i Society of Naval Architects and Maritime Engineers. Vänligt men bestämt fick han beskedet att forskningsprojektet är ett bedrägeri ”it’s a scam”. Den första förutsättningen att få ny kunskap om varför Estonia sjönk är nya dykarundersökningar.

Bemis berörde även frågan om de försvunna besättningsmedlemmarna, Hirschfeldts undersökning, lastbilarna med militäreskort mm, mm.

 

Evelyn Sepp

är den estniska parlamentsledamot som vid sitt andra försök lyckades få till stånd en parlamentskommission vilken skall undersöka frågan om transport av militär material på Estonia. Några dagar före symposiet presenterade en kommission tillsatt av regeringen utfallet av sin undersökning av samma sak. Enligt Sepp ”gav den upphov till fler frågor än den gav svar på”.

Sepp, som är vice ordförande i den utredande parlamentskommissionen, sade ”vi har ingen önskan att skyla över någonting”.

 

Marek Blus

är en av dem som bäst känner omständigheterna runt den polska färjan Jan Heweliusz’ förlisning. Det finns många likheter mellan de två fallen: otillfredsställande haveriutredning, oklarhet beträffande den direkta förlisningsorsaken, frågetecken om fartyget transporterade militär material mm.

 

Bertil Calamnius

talade om varför det, utöver de tekniska orimligheterna, finns skäl att misstro den officiella förklaringen och hanteringen av ’Estoniaaffären’. Exempel gavs på styrning från högsta politiska nivå, juridisk underlåtenhet och manipulering av media.

 

Lars Ångström

(http://www.mp.se/larsangstrom.asp OBS! ny riksdagsmotion) refererade till avslöjandena i TV-programmet ”Uppdrag granskning” som resulterade i Hirschfeldts utredning. En anknytning finns till den granskning i riksdagens konstitutionsutskott (KU) som konstaterade att FMV under 90-talet köpte rysk militärmaterial via företaget Exico. En möjlighet att under ed höra representanter för MUST och Tullverket skulle ha kunnat ge svaret om det fanns militär last på Estonia också under den sista färden. Men direktivet för utredningen var så begränsande i sin formulering att ingen klarhet kunde tvingas fram om Estonia fraktade militär last under olycksnatten.

Vi vet däremot att någon, i obekant syfte, tvingade upp rampen och sedan stängde den efter sig. Bevis för detta är de avskurna räckena till rampen som påträffades på havsbotten en bit ifrån vraket.

Ångström berörde även frågan om bogvisiret på/vid vraket  Karppinens fax den 10 oktober, ROV-undersökning av bildäcket mm.

Han sade även att ju längre tiden går så blir det allt fler politiker och tjänstemän, vilka fanns på ansvariga poster 1994, som lämnar sina positioner och därför inte längre har så mycket att förlora på att berätta vad de vet. Därför är han optimistisk.

 

Sven Anér.

tog i sitt anförande upp ett antal saker till vilka han själv bidragit till avslöjanden:

De räddade som försvann - dvs de medlemmar ur Estonias besättning vars namn Anér fann upptagna som räddade på ett flertal listor men som därefter försvunnit,

Flygplanen som kom västerifrån och försvann västerut med minst nio okända passagerare - de två flygplan som, utanför all reguljär trafik, anlände till Arlanda tomma men efter kort tid på marken - och efter förlisningen - for sin väg med passagerare ombord.

Dykningarna ner till Estonias vrak – vilka dök - berörde de allra första dykarunder-sökningarna  som genomfördes av Håkan Bergmark m.fl. men som hemlighållits.

Anér visade sedan och kommenterade den DVD-film han nyligen publicerat vilken (med material hämtat ur SHK:s B 43 b) visar dykare som arbetar inne på Estonias bildäck som enligt JAIC aldrig undersöktes.

Den svenska hovrättspresidentens grava lögner handlade om Johan Hirschfeldts undersökning om militär material fraktats på Estonia olycksnatten.

 

Anérs anförande översatt till estniska var infört, dagen för symposiet, i Eesti Päevaleht   

 

Jutta Rabe

inledde med att jämföra utredningen av Estoniakatastrofen med en mordutredning i vilken mordplatsen inte blir undersökt.

Hennes anförande inriktades huvudsakligen på resultaten av de undersökningar som materialforskningsinstitut gjorde på metallprover från hålet i frontskottet. Flera institut konstaterade att Estonia utsatts för detonation. BAM, Bundesanstalt für Materialforschung und –prüfung, som anlitats av Der Spiegel, kom till resultatet att ytförändringarna i metallen skulle ha åstadkommits vid stålkuleblästring av fartygsplåten. Den teorin fick dock ett grundskott när varvet meddelade att vid den tiden de byggde fartyget hade de icke utrustning för den blästringsmetoden.

På jämförande bilder visades att någon annan, obekant vem, skurit loss ytterligare en provbit ur hålet i frontskottet, ett prov som – är det känt – blivit analyserat av såväl FOA som finska VTI. Eftersom ingenting redovisats offentligt av de undersökningarna blir slutsatsen att även den undersökningen fann spår av sprängning.

 

Christopher Bollyn

betecknade Estoniakatastrofen som ett brott, möjligen även ett brott begått av terrorister och hävdade att starka krafter inom amerikanska media förhindrar meningsfull diskussion.

 

 

PANELDISKUSSION – PRESSKONFERENS

 

Jan Metsaveer

dåvarande ledamot i JAIC  sade att haverikommissionen inte längre existerar och att vad som hänt på senare tid faller utanför vårt arbete. Hävdade att frågan om explosion undersöktes noggrant av finnarna och fick skarpt mothugg av Jutta Rabe.

 

Heino Levald (?)

medverkande i JAIC meddelade att de estniska deltagarna i JAIC utgjorde högsta kompetens, att JAIC arbetade hårt under nio månader, att ledamöterna i JAIC var överens om nästan allting och att det inte gick att se det som dykarna gjorde som om de tillförde någonting.

 

Jutta Rabe

kände redan tredje dagen efter olyckan till frågan om militär material på Estonia och diskuterade det med Lehtola

 

 

Heino Levald 

svarade på en fråga från Jutta: ”Andi Meister had mental problems”

 

Helje Kaskel

om Parisprocessen: ”Förhalad, förhalad, förhalad av Bureau Veritas”. Den har ännu inte kommit till ordentliga förhandlingar.

 

Heino Levald 

påstod att JAIC aldrig medgav att Estonia var sjövärdig!

 

Mati Öun

Våra anställda vid tullen visste om smugglingen och måste befrias från den ed de svurit att hålla tyst.

 

Öun arbetade vid tiden för Estonias förlisning i det estniska Försvarsdepartementet och berättade att tjänstemän på departementet hade varit involverade i smuggling av militär material på Estonia den natten hon förliste. ”Vi hjälpte våra chefer med den här tranporten och nu ligger det 1000 kroppar på havsbotten” sade departementsanställda senare till Öun. Öun berättade även att det var dåvarande överbefälhavaren för den estniska försvarsmakten, Aleksander Einseln, som arrangerat transporten

 

 

Enligt en uppgift som kom före symposiet påbörjades transporten av den hemliga lasten i Haapsalu på den estniska kusten. Där lastades godset som var så tungt att det krävdes kraftig lyftutrustning för att lasta det på bilarna.

 

Lars Ångström

Ju fler frågor vi kan ställa till våra regeringar desto bättre blir förutsättningarna att Estoniafrågan kan föras framåt.

 

-------

En äldre kvinna berättade att hon på TV sett alternerande kaptenen Piht och två flickor komma ut ur en ambulans stående framför ett sjukhusintag.

 

 

Symposiet avslutades med ett tack och kraftiga applåder för Helje Kaskel.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2005-10-05  BC/