Noteringar vid och i samband med
genomförandet av ett
ESTONIA SYMPOSIUM Tallinn 27 september 2005
Symposiet
ägde rum i det estniska Nationalbiblioteket inför en publik på 125 – 150
personer.
Anföranden på estniska, svenska och engelska med simultantolkning.
Inledande
hälsningsord av representanter för Estonia-organisationer
Helje Kaskel, ELA, Estonia Litigation
Association, organisatör av symposiet
Ülo Veide, EHVM, ML
"Estonia" Hukupohjuste Väljaselgitamise
Mittetulundusühing
Bertil
Calamnius, AgnEf och SEA
Handels- och Kommunikationsminister Savisaar
”... förstår att anhöriga förlorar tålamodet med de alltför många
politiker som motarbetar.”
Frågan om transport
av militär material ombord på Estonia togs upp vid ett
regeringssammanträde en och en halv vecka efter katastrofen. Saken diskuterades
tidigt även med svenska riksdagsledamöter under ett gemensamt besök på
olycksplatsen ombord på Mare Balticum..
Anders Björkman
talade om
hur en haveriundersökning måste baseras på grundläggande fakta för fartyget och
bevisade fakta i olyckan och kommenterade JAIC:s
brister och förfalskade data.
Gregg Bemis
berättade
om detaljer från dykexpeditionen till vraket i augusti 2000,
materialforskningsinstitutens undersökning av proverna som skurits loss ur
frontskottet.
John Graffman, som handlägger upphandlingen av VINNOVA.s forskningsprojekt,
besökte USA och fick möta Forensics Panel i Society
of Naval Architects and
Maritime Engineers. Vänligt men bestämt fick han
beskedet att forskningsprojektet är ett bedrägeri ”it’s
a scam”. Den första förutsättningen att få ny kunskap
om varför Estonia sjönk är nya dykarundersökningar.
Bemis
berörde även frågan om de försvunna besättningsmedlemmarna, Hirschfeldts
undersökning, lastbilarna med militäreskort mm, mm.
Evelyn Sepp
är den
estniska parlamentsledamot som vid sitt andra försök lyckades få till stånd en
parlamentskommission vilken skall undersöka frågan om transport av militär
material på Estonia. Några dagar före symposiet presenterade en kommission tillsatt
av regeringen utfallet av sin undersökning av samma sak. Enligt Sepp ”gav den upphov till fler frågor än den gav svar på”.
Sepp, som
är vice ordförande i den utredande parlamentskommissionen, sade ”vi har ingen
önskan att skyla över någonting”.
Marek Blus
är en av
dem som bäst känner omständigheterna runt den polska färjan Jan Heweliusz’ förlisning. Det finns många likheter mellan de
två fallen: otillfredsställande haveriutredning, oklarhet beträffande den direkta
förlisningsorsaken, frågetecken om fartyget transporterade militär material mm.
Bertil Calamnius
talade om
varför det, utöver de tekniska orimligheterna, finns skäl att misstro den
officiella förklaringen och hanteringen av ’Estoniaaffären’. Exempel gavs på styrning
från högsta politiska nivå, juridisk underlåtenhet och
manipulering av media.
Lars Ångström
(http://www.mp.se/larsangstrom.asp OBS! ny
riksdagsmotion) refererade
till avslöjandena i TV-programmet ”Uppdrag granskning” som resulterade i Hirschfeldts utredning. En anknytning finns till den granskning
i riksdagens konstitutionsutskott (KU) som konstaterade att FMV under 90-talet
köpte rysk militärmaterial via företaget Exico. En möjlighet att under ed
höra representanter för MUST och Tullverket skulle ha kunnat ge svaret om det
fanns militär last på Estonia också under den sista färden. Men direktivet för
utredningen var så begränsande i sin formulering att ingen klarhet kunde
tvingas fram om Estonia fraktade militär last under olycksnatten.
Vi vet däremot att någon, i obekant
syfte, tvingade upp rampen och sedan stängde den efter sig. Bevis för detta är
de avskurna räckena till rampen som påträffades på havsbotten en bit ifrån
vraket.
Ångström berörde även frågan om
bogvisiret på/vid vraket
Karppinens fax den 10 oktober, ROV-undersökning
av bildäcket mm.
Han sade även att ju längre tiden går
så blir det allt fler politiker och tjänstemän, vilka fanns på ansvariga poster
1994, som lämnar sina positioner och därför inte längre har så mycket att
förlora på att berätta vad de vet. Därför är han optimistisk.
Sven Anér.
tog i sitt
anförande upp ett antal saker till vilka han själv bidragit till avslöjanden:
De räddade som försvann - dvs de medlemmar ur Estonias besättning vars namn Anér
fann upptagna som räddade på ett flertal listor men som därefter försvunnit,
Flygplanen som kom västerifrån och
försvann västerut med minst nio okända passagerare - de två flygplan som, utanför all reguljär trafik, anlände till Arlanda
tomma men efter kort tid på marken - och efter förlisningen - for sin väg med
passagerare ombord.
Dykningarna ner till Estonias vrak –
vilka dök - berörde de allra första dykarunder-sökningarna som genomfördes av Håkan Bergmark
m.fl. men som hemlighållits.
Anér visade sedan
och kommenterade den DVD-film han nyligen publicerat vilken (med material
hämtat ur SHK:s B 43 b) visar dykare som arbetar inne
på Estonias bildäck som enligt JAIC aldrig
undersöktes.
Den svenska hovrättspresidentens grava
lögner handlade om Johan Hirschfeldts
undersökning om militär material fraktats på Estonia olycksnatten.
Anérs anförande
översatt till estniska var infört, dagen för symposiet, i Eesti
Päevaleht
Jutta Rabe
inledde med att
jämföra utredningen av Estoniakatastrofen med en mordutredning i vilken
mordplatsen inte blir undersökt.
Hennes anförande inriktades huvudsakligen
på resultaten av de undersökningar som materialforskningsinstitut gjorde på
metallprover från hålet i frontskottet. Flera institut konstaterade att Estonia
utsatts för detonation. BAM, Bundesanstalt für Materialforschung und –prüfung,
som anlitats av Der Spiegel, kom till resultatet att ytförändringarna
i metallen skulle ha åstadkommits vid stålkuleblästring
av fartygsplåten. Den teorin fick dock ett grundskott när varvet meddelade att
vid den tiden de byggde fartyget hade de icke utrustning
för den blästringsmetoden.
På jämförande bilder visades att någon
annan, obekant vem, skurit loss ytterligare en provbit ur hålet i frontskottet,
ett prov som – är det känt – blivit analyserat av såväl FOA som finska VTI.
Eftersom ingenting redovisats offentligt av de undersökningarna blir slutsatsen
att även den undersökningen fann spår av sprängning.
Christopher Bollyn
betecknade
Estoniakatastrofen som ett brott, möjligen även ett brott begått av terrorister
och hävdade att starka krafter inom amerikanska media förhindrar meningsfull
diskussion.
PANELDISKUSSION – PRESSKONFERENS
Jan Metsaveer
dåvarande ledamot i JAIC sade att
haverikommissionen inte längre existerar och att vad som hänt på senare tid
faller utanför vårt arbete. Hävdade att frågan om explosion undersöktes
noggrant av finnarna och fick skarpt mothugg av Jutta Rabe.
Heino Levald (?)
medverkande i JAIC meddelade att de estniska deltagarna i JAIC utgjorde högsta kompetens, att JAIC
arbetade hårt under nio månader, att ledamöterna i JAIC
var överens om nästan allting och att det inte gick att se det som dykarna
gjorde som om de tillförde någonting.
Jutta Rabe
kände redan tredje
dagen efter olyckan till frågan om militär material på Estonia och diskuterade
det med Lehtola
Heino Levald
svarade på en fråga
från Jutta: ”Andi Meister had
mental problems”
Helje Kaskel
om
Parisprocessen: ”Förhalad, förhalad, förhalad av Bureau Veritas”. Den har ännu
inte kommit till ordentliga förhandlingar.
Heino Levald
påstod att JAIC aldrig medgav att Estonia var sjövärdig!
Mati Öun
Våra anställda vid tullen visste om
smugglingen och måste befrias från den ed de svurit
att hålla tyst.
Öun arbetade vid
tiden för Estonias förlisning i det estniska Försvarsdepartementet och
berättade att tjänstemän på departementet hade varit involverade i smuggling av
militär material på Estonia den natten hon förliste.
”Vi hjälpte våra chefer med den här tranporten och nu ligger det 1000 kroppar
på havsbotten” sade departementsanställda senare till Öun.
Öun berättade även att det var dåvarande
överbefälhavaren för den estniska försvarsmakten, Aleksander Einseln, som arrangerat transporten
Enligt en
uppgift som kom före symposiet påbörjades transporten av den hemliga lasten i Haapsalu på den estniska kusten. Där lastades godset som
var så tungt att det krävdes kraftig lyftutrustning för att lasta det på
bilarna.
Lars Ångström
Ju fler frågor vi kan ställa till
våra regeringar desto bättre blir förutsättningarna att Estoniafrågan kan föras
framåt.
-------
En äldre kvinna berättade att hon på
TV sett alternerande kaptenen Piht och två flickor
komma ut ur en ambulans stående framför ett sjukhusintag.
Symposiet avslutades med ett tack och
kraftiga applåder för Helje Kaskel.
2005-10-05 BC/