KALENDARIUM  -  ESTONIA

 

 

1994

 

September

27  M/S Estonia lämnar Tallinn 19.15 estnisk tid. Några timmar tidigare har fartyget besiktigats i en Hamnstatskontroll vilken funnit sådana brister i fartygets skick att fartyget, enligt gällande regler, ej skulle ha tillåtits lämna hamn förrän felen åtgärdats.

 

28  Under resan från Tallinn till Stockholm med 989 (antagen siffra) personer ombord förliser MS Estonia ca 50 km söder om finska Utö. Fartyget försvinner från havets yta klockan 00.48 (svensk tid). Förlisningen sker på internationellt vatten, inom finskt sjöräddningsområde och ekonomisk zon.         

 

      27 helikoptrar, 7 större färjor och 26 andra fartyg blir på olika sätt engagerade i räddningsarbetet eller befinner sig nära förlisningsplatsen. Inga fartyg från svenska marinen eller kustbevakningen deltar. Överlevande räddas ur havet huvudsakligen med helikoptrar. Senare officiell uppgift anger antalet överlevande till 137, 95 omhändertagna döda och 757 saknade. 

 

      Statsminister Bildt träffar i Åbo sina kollegor i Finland och Estland och gör upp hur utredningsansvaret skall fördelas. Till kommunikationsminister Mats Odell meddelar han att bogvisiret hade gått upp och förorsakat olyckan. ”Det finns ingen annan förklaring”. Från Åbo ringer han även till Hans Laidwa, Estlines VD i Stockholm, med beskedet att olyckan förorsakats av ett konstruktionsfel på Estonia.

 

29  JAIC, The Joint Accident Investigation Commission, d.v.s. den internationella haverikommissionen konstituerar sig vid ett första möte i Åbo. Ordförande blir Andi Meister, estnisk transportminister och styrelseordförande i Estonian Shipping Co, hälftenägare i Estline.  

 

      Carl Bildt meddelar att han finner det ”anmärkningsvärt att misstankarna om bogportarna kom via regeringen och inte verkade vara kända hos den ansvariga myndigheten” dvs Sjöfartsverket.

 

Oktober

2    Den internationella haverikommissionen lämnar sin första rapport och anger att orsaken till haveriet var

                 - att bogvisiret förlorades under gång

                 - att rampen inte kunde stå emot trycket från vågorna

                 - att vatten strömmade in på bildäck.         

 

      M/S Seaway Commander, specialutrustat för undervattensarbeten lägger till vid kaj i Hangö i Finland, ca en timmes gångtid från vrakplatsen. Stolt Comex Seaways A/S (SCS), en av världens största undervattensentreprenörer, har beordrat fartyget att ligga i beredskap för en omedelbar insats, i första hand för att förhindra att undervattensströmmar för bort kroppar. SCS erbjuder - förgäves - svenska och finska myndigheter omgående bärgning av omkomna i enlighet med vad som är tradition i deras normala verksamhet på Nordsjön och i norsk lag.

 

6    Kari Lehtola - finsk ledamot i haverikommissionen ber i ett fax om svensk assistans med en minexpert: ”Om det dröjer och det uppkommer problem innan vi finner vad vi söker kan vi få problem med pressen.

 

11  Sjöfartsverket redovisar ett första utredningsuppdrag beträffande Estonia och konstaterar att det inte finns några legala hinder mot och inte heller någon legal skyldighet för någon att eftersöka och omhänderta omkomna efter en fartygsolycka.

 

December

2-4 Två uppgifter styr en dykarundersökning av vraket.

            1. Regeringens uppdrag att undersöka om det går att bärga kroppar och fartyg.

            2. Haverikommissionen vill få bekräftad sin förutbestämda teori om hur haveriet gick till.

Sjöfartsverkets chefsjurist Johan Fransson leder, som uppdragsgivarens representant, Rockwaters dykningar. Med ca 90 timmars dyktid dokumenterar 17 dykare vraket. Bland all material som hämtas upp finns bulten till atlantlåset men haveriutredaren Börje Stenström, föregivande bristande lastkapacitet i helikoptern, ger order att kasta den tillbaka i havet.

 

7    Etiska rådet informeras om problem inför en bärgning. Bl.a. används termer som "hoptryckt konservburk..., fullständigt krossade döda..., att vraket vid en bärgning sannolikt skulle förvandlas till en enda stor köttkvarn" och att de som skall arbeta med bärgningen kommer att traumatiseras.

 

12  Etiska rådet lämnar sin rekommendation: Estonia bör ej bärgas, ingen dykning efter kroppar, fridlysning av vrakplatsen, fartyget skall förslutas för att hindra gravplundring samt en fond för barn och ungdomar bör bildas.

 

15  Regeringen meddelar sitt första Estoniabeslut: - Estonia skall inte bärgas - Några åtgärder för att ta upp de omkomna skall inte vidtas - Platsen där fartyget förliste skall betraktas som en gravplats. För att säkerställa gravfriden skall fartyget täckas över och särskilda åtgärder vidtas för att skydda gravplatsen rättsligt.  

 

      Ett ofta framfört argument från KomDep var att de anhöriga var totalt splittrade i bärgningsfrågan. En genomgång av diarieförda skrivelser från ca 400 anhöriga perioden 28 sept – 31 dec visar att 97 % av dem önskade en bärgning.

 

 

1995

 

Juni

1    Riksdagen antar lagen om gravfrid vid Estonia. All undervattensverksamhet förbjuds, betongövertäckningen får genomföras.

 

29  Ombord på tyska bogserbåten Taucher Otto Wulf försöker Peter Barasinski att med hjälp av en undervattensrobot lokalisera och omhänderta sin omkomna hustru Carita. Från hennes överlevande arbetskamrater har han fått anvisning på den plats där de lyckades ta sig ut men såg Carita bli kvar. Med bryskt manövrerande motar den svenska statsisbrytaren Ale det tyska fartyget bort från positionen ovanför Estonia.

 

Augusti

27  Folkrättsligt avtal träffas mellan Estland, Finland och Sverige om säkrande av gravfriden, dvs dykförbud och betongövertäckning.

 

November

8    Ett antal anhöriga stämmer Staten inför Stockholms Tingsrätt och yrkar att Staten skall förpliktigas eftersöka och bärga de omkomna.

 

 

1996

 

Mars

15  ”Det får vara nog nu” säger Bengt-Erik Stenmark och avgår från posten som sjösäkerhetsdirektör. Hans avgång ses som en konsekvens av att han avfärdade som icke trovärdig den uppgift Bildt gav ca ett halvt dygn efter katastrofen - att det fanns ingen annan förklaring än att bogporten förorsakat förlisningen.

 

April

19  Kommunikationsminister Ines Uusmann ger Sjöfartsverket uppdrag att avbryta arbetet med betongövertäckning senast när tryckbankar med eventuella förstärkningar färdigställts.

 

Juli

30  Estniske ordföranden i haverikommissionen, Andi Meister, avgår och riktar anklagelser mot den svenska delen av kommissionen. Olof Forssberg anklagas för arrogans och översittarfasoner.

 

September

17  Med mer än 1 300 anhöriga till omkomna som kärande inlämnas en stämning mot Bureau Veritas, Meyer Werft och Sjöfartsverket hos Tribunal de Grande Instance i Nanterre, Frankrike. Detta är upptakten till den s.k. Parisprocessen.

 

 

1997

 

Maj

26  Ines Uusmann meddelar att Olof Forssberg, generaldirektör Statens Haverikommission och ordförande i den svenska delen av JAIC har avsatts. Forssberg har beslagits med lögn i samband med ett brev som han underlåtit att diarieföra – han utnämns sex månader senare till lagman i Svea Hovrätt.

 

September

8    Bengt Schager, vittnespsykolog och ledamot i JAIC avgår. Han accepterar inte haverikommissionens ståndpunkter i flera väsentliga frågor.  

December

3    JAIC lämnar sin slutrapport till Estlands president. Haveriet förklaras med att bogvisiret slogs upp av vågkrafter, föll av och drog med sig ombordkörningsrampen. Vattnet som strömmade in på bildäcket gjorde att fartyget fick slagsida och sjönk.

 

1998

 

Februari

18  Chefsåklagare Tomas Lindstrand beslutar att lägga ned förundersökningen avseende ifrågasatt brott vid Estonias förlisning. Han anser sig inte kunna bevisa bortom allt rimligt tvivel att någon begått ett brott som är åtalbart. Förundersökningen har inte föregåtts av polisutredning, beslutet baseras på JAIC:s och Den Tyska Expertgruppens utredningar vilka båda ger ”en sannolik och god bild”. Lindstrand anser dock ”att någon ytterligare, ny utredning, inte skulle kunna förklara olyckan”.

 

November

      Analysgruppen för granskning av Estoniakatastrofen och dess följder” under ledning av Peter Örn lämnar en delrapport och rekommenderar: ”Ansträngningar bör göras för att omhänderta och identifiera omkomna som finns inuti eller utanför Estonia”

 

 

1999

 

Februari

11  Regeringen beslutar att inte följa Analysgruppens rekommendation samt framför ett djupt beklagande av tidigare misstag

        Att man inte omedelbart efter förlisningen inlett ett omhändertagande av de omkomna.

        Att det offentliga Sverige ej varit rustat att möta anhöriga och överlevande.

       Beslutet att täcka vraket med betong.

 

 

2000

 

Maj

29  ”International MV Estonia Seminar” i Stockholm. Ett tvådagars seminarium arrangeras av AgnEf för ca 200 deltagare från 13 länder. Framstående forskare och experter medverkar.

 

Augusti

19  Jutta Rabe och Gregg Bemis genomför en 13 dagars dykexpedition till Estonia. Väsentliga delar av vraket undersöks och videofilmas, metallprover tas från ett 2,0 x 0,7 meter stort uppfläkt hål i frontskottet. Svenska, finska och estniska fartyg från Marinen/Kustbevakningen försöker störa undersökningarna som även omfattade ett stort område av havsbotten där bl.a. döda kroppar observerades.

 

 

2001

 

Januari

17  AgnEf och SEA arrangerar en presskonferens i Riksdagshuset. Med introduktion av riksdagsledamoten Lars Ångström samt sakkunskap från Lars Ekbom, tidigare överingenjör vid FOA, presenteras rapporter från materialforskningsinstitut som analyserat provbitar tagna från Estonias frontskott. Analyserna indikerar att materialet utsatts för detonation. Några timmar efter presskonferensen har Foi, Totalförsvarets forskningsinstitut (tidigare FOA) satt ihop en expertgrupp som ifrågasätter rapporterna.

 

Mars

13  Gustav Hanouliak, engagerad som dykteknisk rådgivare vid undersökningen av Estonias vrak i december 1994 säger i en intervju att dykningarna var dåligt organiserade. Bara få visste om vad som egentligen pågick.. ”Så vitt jag vet registrerades eller utvärderades aldrig ungefär tre fjärdedelar av alla bitar som dykarna tog upp. De kastades tillbaka i havet.”

 

 

2002

 

Februari

6    Högsta Domstolen vägrar prövningstillstånd för ett mål mot rederiet i frågan vem som bär skulden för Estonias förlisning. Därmed försvinner sista möjligheten att förlisningen prövas i svensk domstol.

 

 

2004

 

September

1    Estoniasamlingen öppnas för allmänheten, Det är en av SPF sammanställd databas med 66 000 A4-sidor Estoniadokument.

20  Estoniagruppen i Riksdagen arrangerar ett Estoniaseminarium i Andrakammarsalen.

28  10-årsdagen av Estonias förlisning högtidlighålles. Anhörigorganisationer arrangerar manifestation 25 - 28 sept. Norrmalmstorg med utställning och tal. Avslutas 28:de med marsch, med stor musikkår, till det nationella minnesmonumentet på Djurgården.

 

November

30  F.d. tullförvaltaren Lennart Henriksson avslöjar i ”Uppdrag Granskning” att militär material transporterats två gånger på Estonia under september -94 och - på order uppifrån - tillåtits passera in i Sverige utan normal tullprocedur.

 

December

26  En olycka av Estonia-dimensioner drabbar Sverige då en tsunami i Sydost-Asien kräver 543 dödsoffer bland svenska turister. ”Alla svenskar ska hem från Thailand vare sig de vill eller inte” säger utrikesminister Laila Freivalds. ”De som vill stanna och leta efter sina anhöriga kan inte räkna med någon hjälp från svenska myndigheter”. Räddningsverkets krispsykolog är rädd för att man därmed upprepar traumat från Estonia då människor inte fick de möjligheter som fanns att söka sina anhöriga. Deras sorgearbete kommer att försvåras på samma vis som skedde efter Estonia.

 

 

2005

 

Januari

21  Hovrättspresident Johan Hirschfeldt redovisar sin utredning: Ingen grund att anta att Försvarsmakten eller FMV sökt transportera försvarsmaterial ombord på Estonia då fartyget förliste. Det ingick inte i uppdraget att ta reda på om så gjorts av annan part. Efter avslutad utredning förstörs det hopsamlade materialet.

 

Mars

17  Riksdagen avslår med siffrorna 233 mot 39 och 4 nedlagda röster de motioner som kräver ny utredning av Estonias förlisning.

 

 

2006

 

Mars

10  Statsåklagare Kurm lämnar sin andra rapport. JAIC:s haveriundersökning betecknas som falsk och missvisande. Rapporten påtalar ett flertal tillfällen då finska och svenska tjänstemän visat sig ovilliga att ge upplysningar eller stöd åt utredaren.

 

Maj

8    Estoniaorganisationer i Estland och Sverige sänder brev till regeringarna i de länder som tillträtt gravfridstraktaten. Vädjar om att förbudet mot undervattensaktiviteter vid vraket hävs eller suspenderas för att tillåta inspektion av vraket samt bevissäkring.

12  Riksdagsman Lars Ångström anmäler Försvarsmakten och FMV till JK för granskning av i vilken utsträckning dessa organisationer aktivt medverkar till en mörkläggning av omständigheterna kring Estonias förlisning.

 

Augusti

14  En besvärsskrift inlämnas till Europadomstolen för Mänskliga Rättigheter. Deltagare i Parisprocessen påtalar en kränkning av rättigheten till opartisk och offentlig rättegång inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol.

 

December

      Erik Rossander, tidigare chef för MUST, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, berättar för en estnisk parlamentskommission att det var MUST som arrangerade transporterna av militärmaterial på Estonia.

 

 

2007

 

Mars

15  I den tredje rapporten från statsåklagare Kurm behandlas de svar som Uno Laur, ordförande i JAIC fram till dess upplösande, lämnat på de frågor Kurm ställt till ledamöter i JAIC. I rapporten noteras bl.a. att svenska Sjöfartsverket vägrade utredaren att intervjua Rockwaters dykare utan hinder av det tysthetslöfte de ålagts.

 

September

12  Sten Tolgfors, som tidigare föreslagit ny utredning, utnämns till försvarsminister, och blir därmed inom regeringen ansvarig för Estoniafrågan.

 

 

2008

 

Mars

3    I en rapport konstaterar SKL att i filmdokumentationen av vraket finns originalmaterial, kopior, kopior av kopior, redigerade band och band där tidigare bildmaterial spelats över. Frågan om det skett förändringar på vraket förorsakade av mänsklig hand lämnas i huvudsak öppen.

 

April

3    ”Mini-Estonia gick till botten som planerat” rapporterar Ny Teknik från modellprov i SSPA:s våg- och manöverbassäng.

 

Maj 

23  Vid en Workshop i Stockholm slutredovisar SSPA- och HSVA-konsortierna sina arbeten i VINNOVA:s forskningsstudie. En sammanfattning av hur tre undersökningar beskriver sjunkförloppet i Estonias förlisning blir följande:    

            JAIC    - ingen beskrivning av sjunkförlopp.           

            SSPA   - snabb slagsida, kapsejsning, flytläge upp och ned, sjönk.  

            HSVA - làngsam slagsida, ingen kapsejsning, sjönk när ventilationsöppningar 8 m över vattenlinjen kom under vatten..

 

Oktober

15  Uppdrag Granskning uppmärksammar rekommendationen - hela undervattensskrovet bör undersökas - som lämnats av de forskare vilka under två år studerat Estonias sjunkförlopp. Försvarsminister Tolgfors säger dock att han inte kommer att låta göra detta. ”Min roll är att väga in vad anhöriga tycker.”

 

 

2009

 

Januari

2    46 anhöriga till omkomna från Lindesbergs kommun protesterar mot Tolgfors’ beslut att inte undersöka Estonias skrov. Vi vill inte användas som alibi för att förhindra den bevisningen.”

 

Februari

16  Statsåklagare Kurm lämnar sin fjärde och sista rapport i vilken han granskar de rapporter som framlagts av SSPA- och HSVA-konsortierna. Hans slutsats är att den förlisningsteori som framförts av JAIC är den mest sannolika. Det går dock inte att utesluta möjligheten av hål i Estonias skrov och att vatten trängt in i fartyget på annat sätt än via den öppnade rampen. Därför måste fartyget skrov systematiskt undersökas och dokumenteras.

19  Den estniska regeringens expertkommission, tillsatt 2005 av åklagarmyndigheten, säkerhetspolisen och försvarsministeriet och ledd av statsåklagare Margus Kurm presenterar slutrapporten. Regeringen instämmer i kommissionens slutsats att tillgänglig information inte ger möjlighet till att få större klarhet om orsakerna till Estonias förlisning och avslutar kommissionens arbete.